Monoftong
På svenska finns diftonger i lånord som till exempel paus, neutral, soul och coach. [ 2] Diftonger i Norden Diftongerna (ai, au, ey) som gemensamt hade funnits i de fornnordiska språken började under talet att försvinna i det östnordiska språken (idag svenska och danska). De återfinns dessutom i Lima - och Transtrandsmålet i Västerdalarna samt i traditionella dialekter i Västerbotten och Norrbotten. När vokaler kommer samman kan de antingen vara två distinkta stavelser, eller kan de smälta samman till en stavelse. 
Triftonger
Diftonger. Ett annat framträdande fenomen i sydsvenska dialekter är diftonger, alltså vokaler som börjar med en klangfärg och slutar med en annan, som i gaos (gås) och stain (sten). I många nordiska dialekter finns diftonger bevarade sedan fornnordisk tid, men de diftonger som finns i de sydsvenska dialekterna har utvecklats senare. Så småningom började även bli skillnader mellan danskan och svenskan, och det var egentligen nu som svenskan blev ett eget skriftspråk. Emellertid beskriver många lingvister [ vilka? Triftong
Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte procentig. Nästkommande ord diftongera, diftongering, diftongisk, diftongljud, dig, digel, digelpress, diger. I dagens svenska är det framför allt uttalet som skiljer olika dialekter åt. Svenska institutet samarbetar med drygt universitet i andra länder. Diftong korsord 2 bokstäver
Många diftonger. Gotländska har många diftonger. En diftong är en vokal som uttalas som två olika ljud. Exempel: mer blir meir, söt blir söyt, not blir nåot, läs blir leäs, låt blir loåt, hus blir heos. Kort u uttalas o. Exempel: buss blir boss. Kort ö uttalas å. Exempel: dröm uttalas som dråm. A uttalas som e i slutet av ord. Dessa liknar diftonger, men istället för att bara flytta från ett vokalljud till ett annat läggs även ett tredje ljud till. Andra diftonger i standardengelska är ei-ljudet i ordet fame eller uttalet av bokstaven a, och ou-ljudet i ordet phone. Tungrots-r
Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven (kvinnan, kvinnor, kvinnorna, kvinnas och så vidare), verben (ropar, ropade, ropat, ropas) och adjektiven (grön, grönt, gröna, gröne, grönare, grönast). Det finns också så kallad inre böjning inuti orden (springa, sprang, sprungit och mus, möss). Svenska dialekter. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Artikel Diskussion.
Vad är klangfärg
4. Diftonger (s. 21) 4. Diftonger (s. 21) aj, eg, ej, ig, ag, øg, øj (s. 22) aj, eg, ej, ig, ag, øg, øj (s. 22) og, eu, kort vokal + v (s. 23) og, eu, kort vokal. Att språkdrag, som diftongerna, bevarats från fornspråket kallas för arkaismer. I finlandssvenska saknas oftast motsättningen akut accent — grav accent, det vill säga den musikaliska ordaccent som gör att man skiljer på anden av and med akut accent och anden av ande med grav accent. Främmande ord med fallande diftonger kan modifieras så att den andra vokalen en halvvokal övergår i en approximant eller en frikativa.
Diftong synonym
Senast uppdaterad 2 december Sidansvarig Webbredaktören Tjockt l-ljud, diftonger och vokalbalans. Här tittar vi närmare på några vanliga dialektdrag i svenska dialekter. På andra projekt. Att det finns särskilda språkvårdsorganisationer i Sverige bidrar till att göra svenskan till ett starkt språk internationellt sett. Vokaltecken
Norrländska mål. Norrländska mål är ett av det svenska språkområdets sex olika dialektområden. Det omfattar svenska dialekter i huvudparten av Norrland utom i Gästrikland och södra Hälsingland, där sveamål talas. Undantag är också genuina folkmål från Härjedalen och nordvästra Jämtland (Frostvikens socken), som. Språktyp Språk kan indelas i analytiska språk som saknar böjningsändelser och syntetiska språk som har böjningsändelser. Länkar Svenska. Svenska har också syntetiska drag med många ändelser hos substantiven kvinnan , kvinnor , kvinnorna , kvinnas och så vidare , verben ropar , ropade , ropat , ropas och adjektiven grön , grönt , gröna , gröne , grönare , grönast.